Det finns människor man tycker om bara för att de är så lika en själv. Det är något i dem som gör att man på ett sätt får en skymt av den man själv är. Nu vet jag inte om jag och Tariku liknar varandra på alla punkter, men det känns i vilket fall som jag har lättare att förstå honom än vad jag har med många andra. När han blir arg så har jag lätt att förstå varför och när han skrattar så brukar jag alltid tycka skämtet är lika roligt som honom. Kanske är det så enkelt att han gillar mina små hyss och jag hans. Tariku brukar i vilket fall vara den första jag frågar om hur han upplever saker och ting för att lättare förstå hur andra upplever den.
Tariku pratar ofta om sina drömmar. Både drömmarna han har om nätterna och om dem han har om framtiden. Han har berättat för mig att han vill bli lärare, eller ännu hellre professionell fotbollspelare. Som ett exempel på det så hinner jag knappt komma till barnhemmet om dagarna innan han frågar om vi kan spela boll på planen senare. Och på söndagarna undrar han alltid om jag inte har lust att bjuda honom och de andra barnen på en Premiere League match som mot inträde visas på den lokala baren.
Eftersom jag är en fotbollsfanatiker själv så brukar jag inte vara svår att övertala.. -Synen när jag och alla barnen går iväg för att se exempelvis Arsenal eller Manchester United på söndagarna är alltid lika skön. Alla barnen tar då på sig sina slitna matchtröjor för att visa vilka lag de håller på.. Även om laget som tröjan representerar inte spelar i matchen vi skall se, så tar de på sig den ändå, för det hör liksom till i deras värld. Vi tar sedan alla varandra i handen och går i en färgglad grupp bort till stället de visar matchen. När jag väl framme frågar den alltid lika förvånade krogägaren om det är ok om jag löser biljett för mig och alla mina 12 barn, så ser man att det kommer bli en rolig upplevelse för alla inblandade, oavsett hur matchen slutar. På baren är det uteslutande vuxna män och ungdomar som tittar, men eftersom vi är så välkända i området ställs det alltid fram några extrastolar så att barnen kan se ordentligt. Barnen får sedan varsin läsk eller vatten och när matchen startat är det ofta mer intressant för mig att sitta och titta på hur barnen lever sig in i spelet och följer sina favoritspelares minsta rörelse på planen, än att följa själva matchen.
