Vad händer på barnhemmet?

Våra anställda… För ett tag sen så skrev jag och berättade lite om vår föreståndare och barnskötare i huset, Alamitu.

Alamitu

När jag var nere nu så gjorde jag en längre intervju med henne för att ta reda på hur hon upplever att det är att jobba med barnen, hur de är när vi inte är där; men också för att få höra hennes egen livshistoria. Intervjun med henne var väldigt intressant, så ett längre avsnitt om Alamitu och barnen utlovas i något av de kommande nyhetsbreven. Alamitu har, tills för någon månad sedan, jobbat ensam med våra tolv barn och inte förrän i augusti lyckades vi knyta två nya personer till vår verksamhet. För oss har det varit viktigt att hitta folk som vi kan lita på, och som dessutom behandlar ungarna med lika delar respekt och kärlek. (Men som också kan ryta till de gånger det behövs) Därför har rekryteringen dröjt och Alamitu har haft lite svårt att få tiden att räcka till. Men nu har vi tryckt gasen i botten och utökat vår styrka till att totalt omfatta tre personer. Mulu
Mulu

Mulu, heter vår nya hus- och matmor och hon har i princip samma arbetsuppgifter som Alamitu. Men nu när de kan dela på arbetsbördan hoppas vi att det kan avlasta dem båda två så pass mycket att allt administrativt och praktiskt som lätt hamnar på efterkälken, kan skötas mer effektivt. Meningen är också att Alamitu skall kunna få mer tid över till att hjälpa barnen med läxläsning och lekar.

Mulu älskar barn och har alltid ett leende på läpparna även de gånger ljudvolymen når smärtgränsen innanför murarna på barnhemmet. Hon är i konstant arbete från tidig morgon till sen kväll då nattvakten kommer. Men hon upplever det inte som ett hårt jobb, utan säger att hon får enormt mycket tillbaka av barnen och är stolt över att få jobba med så “fint folk” som oss. Mulugueta har allt sedan TV-programmet gjordes varit min tolk varje gång jag intervjuat barnen. Han har stor erfarenhet av gatubarn och jag slås varje gång vi jobbar ihop hur otroligt duktig han är på att få folk att känna sig bekväma och förtroliga.

Mulugueta

För ett år sedan medverkade han i ett stort tyskt projekt som gick ut på att inventera och intervjua alla gatubarn i Awassa. Där fick han tillfälle att öva upp sin förmåga då han under tre månader intervjuade över 500 barn. Han har läst barnpsykologi och har en imponerande engelska och är en mjuk och värdig person som både barnen och jag gillar. Mulugueta kommer med jämna mellanrum se till så att barnen får prata av sig om de saker de har upplevt som jobbiga och skrämmande från tiden på gatan. Han kommer också att skriva rapporter hem till oss och berätta lite mer om barnens hälsa och hur det går för dem i skolan. Vid sidan av vårt projekt driver han en hönsfarm(!) som är tänkt att fungera som en lantbruksskola för fattiga. Tanken är att man hos honom skall få en mindre utbildning i hönsskötsel och att man mot en billig peng skall kunna köpa en höna som sedan producerar antingen fler höns eller ägg till dem som inte har råd att köpa ägg i affärerna. Det här projektet är precis nystartat och om jag har tid nästa gång så lovar jag att försöka skriva om det, för även om vi inte är direkt inblandade, så låter det som ett nytt och spännande sätt att bedriva välgörenhet.
nattvakt

Till sist också några ord om vår nattvakt. Han har jobbat hos oss sedan starten och sover med sina två barn ute på terrassen om nätterna. På så vis är barnen i säkra händer, även efter det att Alamitu och Mulu lämnat barnhemmet för dagen.

This entry was posted in barnhemmet, personal and tagged , . Bookmark the permalink.